Begravning för farfar

Jag trodde inte jag skulle reagera så hårt som jag gjorde inne i kyrkan. Men vem kan veta hur man ska göra det?

Men det var så fint med en massa ljus och blommor runt kistan. Och det kändes verkligen varmt, men så fruktansvärt sorgligt och jag bara grät och grät. 

Både farmor & farfar har liksom varit en så stor del av mitt liv och min barndom. När mamma och pappa skildes och flyttade runt, så var farmor & farfars hus som en trygghet för mig och Maja. Dom har alltid varit vår fasta punkt när livet varit upp och ner. 
Och nu är en del av det trygga borta, för alltid. Det är konstigt, att en människa som alltid funnits här är borta nu. Att ett liv bara kan ta slut, det är något jag aldrig kommer förstå.

Jag tänker på en present som jag fått av farfar som jag ska hämta nere i källaren. Det är min gossedjurs tiger Rasse. Jag fick honom av farfar min första jul, och har haft honom sen dess. Han har verkligen varit mitt älsklings-gossedjur.

Men ja, begravningen var väldigt fin och personlig. Vi hade gjort jättefina fotocollage som stod i församlingshemmet när vi fikade. Där va massor med fina och roliga bilder från Farfar's tid med oss alla. Många minnen kan jag säga.

Men jag är tacksam att jag haft farfar i mitt liv, fast än jag hade världens respekt för honom, så var han ändå min underbara farfar. Och jag tackar honom för denna tiden, tills vi ses igen. ❤️



"Vi ser dig inte men du finns där, du är vår stjärna"






Postat av: Bosse

<3 <3

2016-02-04 @ 21:36:30

Namn:


E-postadress: (publiceras ej)


URL/Bloggadress:


Kommentar:

Kom ihåg mig?
RSS 2.0